Nu är jag vaken jag är fri

En kommentar
Jag ligger min säng i vinklumpen, försöker landa och få ner smilbanden från hårfästet - förgäves tror jag... Det är helt galet att jag ligger här, och inte någon annanstans i norra Sverige! Även om jag önskade väldigt innerligt i morse när jag startade från Kautokeino att jag skulle orka köra hela vägen hem på 107 mil på en dag så trodde jag att sannolikheten var större att jag skulle hamna i Sorsele över natten. Jag som hatar att köra bil för att det kräver så mycket koncentration och energi som jag oftast har stor brist av, bävar mig alltid inför även korta resor. Periodvis har jag knappt kunnat köra alls eller bara korta sträckor men idag har jag svept hundrasju mil! Men resan hit har varit mycket, mycket längre än så - att jag överhuvudtaget vågade ta bilen istället för flyget till finnmark är i sig en grej bara det. 
 
Jag blir alldeles bubblig inom mig när jag tänker på alla mina framsteg som jag gjort och faktisk sett själv att jag har gjort den senaste tiden. Listan kan göras lång om jag skulle försöka summera mina stora och små segrar. Men det är den där underbara känslan som de tillsammans skapar som gör det verkliga lyckoruset: känslan av att jag äntligen håller på få kontrollen över mitt liv,  att tröttheten fått mindre makt. Jag har hittat en väg som passar mig, i alla fall för just nu. Allt det jag har fått lära mig genom åren om att lyssna till sig själv och sin kropp, ta vara på den, KBT, DBT, EMDR - Och allt som hör till personlig utveckling i kombination med att jag nyligt börjat med en ny variant av centralstimulerande medicin som förbättrar koncentrationen och minskar trötthet som verkat har god effekt på mig. Jag är levande, jag är fylld av liv, drömmar och framtidstro. 
 
Så ringde åabpa mig idag strax efter vi just hade avslutat ett långt samtal där vi redan sammanfattat våra big happenings sedan sist vi hördes av. Hon ringde alltså upp igen bra för att säga att hon märkt att det var längesen jag har halt en bra period som varat så här länge. Att hon hade lagt märke till det och dessutom berättade det för mig gjorde mig så innerligt glad! 
 
 
 
1 ML:

skriven

:-) Ett minne att stoppa i en burk? Borde själv göra burkar...