Det är länge sen jag sist jag skrev ett helhjärtat blogginlägg nu. Men egentligen har jag aldrig slutat blogga, i mitt huvud berättar jag ofta för min blogg allt det som egentligen ska publiceras. Men jag kommer sällan så långt att det blir publicerat på webben. Oftast kommer jag aldrig ens till en dator, och om det händer- så slutar det för det mesta vid att jag loggar in på blogg.se. Det är synd, jag saknar verkligen att kunna skriva av mig. Men kanske blir det ändring nu när jag har tagit ett steg i en ny riktining i mitt liv.

Sitter just nu i mitt rum på 7 kvadratmeter och numer delar jag toalett med än så länge främlingar- trots att jag har toalettskräck. Jag har flyttat in på ett elevhem, och här ska jag bo i nio månader medan jag läser folkhögskolans allmänna linje med psyko-social inriktning. När jag flyttar härifrån har jag förhoppningsvis behörigheten att söka in på journalistlinjen eller socionomutbilningen- eller vad jag nu vill bli. Tanken är svindlande, alla möjligheter som kommer öppnas för mig. Jag hoppas att det är det här som jag i efterhand kan peka på och säga: - där vände det. Förhopningsvis kommer den psyko-sociala inriktningen vara givande för mig, jag är intesserad av psykisk (o)hälsa jag har mycket att lära om den. 

Den utmaning jag står inför kan ibland kännas svindlande, men på sätt och vis har jag redan vunnit hälften då jag bestämde mig för att ta chansen. I svaga stunder önskar jag att jag kunde spola fram tiden till den 28:e maj 2014 bara för att få veta om jag har klarat det eller inte. Jag säger om- vågar liksom inte riktigt tro på det även om jag är väldigt motiverad och beslutsam om att klara det. Jag vill fullfölja det här, men gymnasiet var två stora besvikelser (första att jag inte fick ta studenten med mina jämnåriga och andra att jag inte tog studenten alls). 

klåparen

Allmänt En kommentar
Det är länge sen jag sist jag skrev ett helhjärtat blogginlägg nu. Men egentligen har jag aldrig slutat blogga, i mitt huvud berättar jag ofta för min blogg allt det som egentligen ska publiceras. Men jag kommer sällan så långt att det blir publicerat på webben. Oftast kommer jag aldrig ens till en dator, och om det händer- så slutar det för det mesta vid att jag loggar in på blogg.se. Det är synd, jag saknar verkligen att kunna skriva av mig. Men kanske blir det ändring nu när jag har tagit ett steg i en ny riktining i mitt liv.

Sitter just nu i mitt rum på 7 kvadratmeter och numer delar jag toalett med än så länge främlingar- trots att jag har toalettskräck. Jag har flyttat in på ett elevhem, och här ska jag bo i nio månader medan jag läser folkhögskolans allmänna linje med psyko-social inriktning. När jag flyttar härifrån har jag förhoppningsvis behörigheten att söka in på journalistlinjen eller socionomutbilningen- eller vad jag nu vill bli. Tanken är svindlande, alla möjligheter som kommer öppnas för mig. Jag hoppas att det är det här som jag i efterhand kan peka på och säga: - där vände det. Förhopningsvis kommer den psyko-sociala inriktningen vara givande för mig, jag är intesserad av psykisk (o)hälsa jag har mycket att lära om den. 

Den utmaning jag står inför kan ibland kännas svindlande, men på sätt och vis har jag redan vunnit hälften då jag bestämde mig för att ta chansen. I svaga stunder önskar jag att jag kunde spola fram tiden till den 28:e maj 2014 bara för att få veta om jag har klarat det eller inte. Jag säger om- vågar liksom inte riktigt tro på det även om jag är väldigt motiverad och beslutsam om att klara det. Jag vill fullfölja det här, men gymnasiet var två stora besvikelser (första att jag inte fick ta studenten med mina jämnåriga och andra att jag inte tog studenten alls).