hej då herr alkohol

7 kommentarer
Deprimerad.
Jag är sjuk. Riktigt sjuk.
Deprimerad med självmordstankar men inga planer. Men jag har nog dolt det för mig själv hela våren. Intalat mig själv att jag bara har ångestattacker. Men depressionen har varit där, så mycket större än vad jag har kunnat erkänna för mig själv.
 
Slaget i magen kom ikväll när jag insåg att jag har varit på samefest i helgen, full som en kastrull hela helgen. För att orka. Jag minns hur trött jag var i fredags när jag satte mig i bilen för att åka till ankarede och träffa människor som jag inte sett på länge. Jag hade sådan spänningshuvudvärk och en klump i bröstet. I bilen spelades musik högt för att få upp stämningen men jag ville helst säga åt dom att stänga av skrålet så jag kunde sova.

När vi kom fram var det första jag gjorde att leta fram mitt dricka och började dricka fort för att bli full- då kommer jag orka tänkte jag. Så jag drack för att orka det jag hade åkt dit för, träffa folk. Jag träffade mycket folk, och det krävdes bara mer och mer dricka för att orka hålla masken uppe. Saila ska vara rolig och social på fest, gärna synas så mycket som möjligt också. Jag blir en clown. 

Så¨jag var dyngfull i två dygn för att orka träffa människor som jag inte sett på länge. Men jag minns inte vad vi pratatde om, när vi äntligen sågs igen. Jag minns inte vad vi skrattade och hade så roligt åt.


Så vad fick jag ut av helgen då? Den efterlängtade midsommarhelgen i ankarede. Ingenting. 


Nu blir det inget mer alkohol för min del, till att börja med är jag nykter till 1 januari 2013. 
Så kanske kommer jag inte dyka upp på festerna framöver. Jag måste först få bukt med min depression så att jag kan komma på fest nykter och känna att jag orkar det. Så jag något ut utav det. Så jag kan dansa, skratta och ha roligt på festerna utan att vara dyngfull för att orka göra.