Just nu är jag i en period när jag känner mig väldigt låg. Nedstämd...
Jag har svårt att somna om kvällarna, och när jag väl somnar sover jag oroligt. Som inatt vaknade jag till av att jag hade ont i käken. Biter medan jag sover och spänner därmed hela skallen känns det som. När väckarklockan ringde i morse snoosade jag till klockan kvart i 8. Kvart över börjar jag skolan. Efter frukosten fick jag lägga mig igen. Fixade helt enkelt inte att hålla mig uppe!

Kom till skolan till lunch. Fast besluten om att fixa det här. Det är inte lätt, men med en massa kaffe går det, visserligen med bieffekten satt jag blir speedad. Men bättre med en speedad Saila än ingen Saila alls på skolan. Jag får i alla fall närvaro. Om jag sen inte gör nåt annat än ingenting märker ju inte lärarna det... Eller?


Egentligen är det inte att vara nedstämd det värsta, utan det värsta är att acceptera mitt tillstånd. Men jag blir så frustrerad och ledsen när jag inte kan visa vad jag går för. Jag har ett berg av läxor hemma. Varje kväll sätter jag mig ner och försöker ta tag i någon uppgift. Men hjärnan upphör att fungera.


Mitt mål är att klara morgondagen. Vi har skola till klockan halv fem, och bara kärnämnen. Det skulle kännas så skönt om jag fixade det! Sen är det ju påsklov snart, då vill jag banne mig hitta tillbaka till min energi!



/S.

Dålig period

Allmänt 2 kommentarer
Just nu är jag i en period när jag känner mig väldigt låg. Nedstämd...
Jag har svårt att somna om kvällarna, och när jag väl somnar sover jag oroligt. Som inatt vaknade jag till av att jag hade ont i käken. Biter medan jag sover och spänner därmed hela skallen känns det som. När väckarklockan ringde i morse snoosade jag till klockan kvart i 8. Kvart över börjar jag skolan. Efter frukosten fick jag lägga mig igen. Fixade helt enkelt inte att hålla mig uppe!

Kom till skolan till lunch. Fast besluten om att fixa det här. Det är inte lätt, men med en massa kaffe går det, visserligen med bieffekten satt jag blir speedad. Men bättre med en speedad Saila än ingen Saila alls på skolan. Jag får i alla fall närvaro. Om jag sen inte gör nåt annat än ingenting märker ju inte lärarna det... Eller?


Egentligen är det inte att vara nedstämd det värsta, utan det värsta är att acceptera mitt tillstånd. Men jag blir så frustrerad och ledsen när jag inte kan visa vad jag går för. Jag har ett berg av läxor hemma. Varje kväll sätter jag mig ner och försöker ta tag i någon uppgift. Men hjärnan upphör att fungera.


Mitt mål är att klara morgondagen. Vi har skola till klockan halv fem, och bara kärnämnen. Det skulle kännas så skönt om jag fixade det! Sen är det ju påsklov snart, då vill jag banne mig hitta tillbaka till min energi!



/S.
Ibland tror jag att jag får till saker som jag inte hade fått till om det inte vore för att jag är den jag är
Jag tänkte ge er ett rykande färskt exempel på nåt som hände mig för bara några minuter sedan. Men jag vill varna er läsare för en sida av mig som ni kanske inte kände till.
Imorse tog jag fram en tröja som varken var nytvättad eller smutsig. Ett slags mellanting, och satte på mig den och gick till skolan. Frid och fröjd.
Efter middagen drack jag kaffe framför datorn och åt en bit toscakladdkaka. Den innehåller kokosflingor. Kaffet var uppdrucket och kakan uppäten och jag surfade vidare. Med halv sinnesnärvaro hittade jag nåt på min tröja som mellan pekfingertoppen och tummen kändes som en kokosflinga. Jag stoppade den i munnen och tuggade.
På tredje tuggan upptäckte jag att jag inte alls tuggade på en kokosflinga, det var snus! Tvi! Blää! Usch!
Men det som var det mest märkliga i den har incidenten var i herrans namn kom snuset ifrån???
Jag har en stark misstanke. Men jag lämnar den utanför bloggen.
/S.

Sånt som bara händer mig

Allmänt En kommentar
Ibland tror jag att jag får till saker som jag inte hade fått till om det inte vore för att jag är den jag är
Jag tänkte ge er ett rykande färskt exempel på nåt som hände mig för bara några minuter sedan. Men jag vill varna er läsare för en sida av mig som ni kanske inte kände till.
Imorse tog jag fram en tröja som varken var nytvättad eller smutsig. Ett slags mellanting, och satte på mig den och gick till skolan. Frid och fröjd.
Efter middagen drack jag kaffe framför datorn och åt en bit toscakladdkaka. Den innehåller kokosflingor. Kaffet var uppdrucket och kakan uppäten och jag surfade vidare. Med halv sinnesnärvaro hittade jag nåt på min tröja som mellan pekfingertoppen och tummen kändes som en kokosflinga. Jag stoppade den i munnen och tuggade.
På tredje tuggan upptäckte jag att jag inte alls tuggade på en kokosflinga, det var snus! Tvi! Blää! Usch!
Men det som var det mest märkliga i den har incidenten var i herrans namn kom snuset ifrån???
Jag har en stark misstanke. Men jag lämnar den utanför bloggen.
/S.
Idag var det den första dagen på sommarhalvåret. Nu är det officiellt vår! Våren är för mig en årstid fylld med mycket glädje, men också en massa vemod och lite oro.
De flesta dödsfall som varit inom familjen har varit på våren. Solen skiner och det droppar smältvatten från taken och livet känns ganska bra, så plötsligt kommer ett dödsbud precis när vägen blivit bar. Våren blir jobbig om man ska behöva gå och vänta på sånt. Jag försöker att leva i nuet, och ignorera rädslan. Det funkar oftast.
Inatt sov Elin i min säng. Innan jag somnade låg jag och tittade på henne där hon låg alldeles bredvid mig och snusade bekymmerslöst. Så fridfullt det måste vara, när livet inte har visat sin grymma sida än. Man är i sin egna lilla bubbla. Jag önskade nästan att Elin skulle få förbli så liten och oskuldsfull. Att jag kunde hålla om henne och skydda henne mot allt det onda som väntade på att bita tag i henne.
Jag tror att alla människor får en viss portion med grymhet som de måste utstå, att livet piskar oss allihop. Ingen slipper undan, men att människor får det i olika stadier av livet. Jag tror också att jag fick min portion tidigt i livet.  Om det var allt vet jag inte förrän jag har levt färdigt. Men jag har redan fått utstå jobbiga saker. Saker som jag önskar jag kunde skydda min lilla systerdotter ifrån.
Elin är familjens stora glädjespridare. Många tunga dagar har hon lyst upp för mig. Helt omedveten om det själv. Idag var vi ut i hagen och fodrade renarna. Jag hade problem med att få start på skotern, då sa Elin med ett litet barns klokhet:
- Äh Muahra! (moster) Vi tar min skoter i stället! Den står ju i Muahra Marjas bil!
Elins "skoter" är hennes rattkälke, och hon tyckte att vi kunde dra fodret med den ;)

Elin-Merethe

Allmänt 3 kommentarer
Idag var det den första dagen på sommarhalvåret. Nu är det officiellt vår! Våren är för mig en årstid fylld med mycket glädje, men också en massa vemod och lite oro.
De flesta dödsfall som varit inom familjen har varit på våren. Solen skiner och det droppar smältvatten från taken och livet känns ganska bra, så plötsligt kommer ett dödsbud precis när vägen blivit bar. Våren blir jobbig om man ska behöva gå och vänta på sånt. Jag försöker att leva i nuet, och ignorera rädslan. Det funkar oftast.
Inatt sov Elin i min säng. Innan jag somnade låg jag och tittade på henne där hon låg alldeles bredvid mig och snusade bekymmerslöst. Så fridfullt det måste vara, när livet inte har visat sin grymma sida än. Man är i sin egna lilla bubbla. Jag önskade nästan att Elin skulle få förbli så liten och oskuldsfull. Att jag kunde hålla om henne och skydda henne mot allt det onda som väntade på att bita tag i henne.
Jag tror att alla människor får en viss portion med grymhet som de måste utstå, att livet piskar oss allihop. Ingen slipper undan, men att människor får det i olika stadier av livet. Jag tror också att jag fick min portion tidigt i livet.  Om det var allt vet jag inte förrän jag har levt färdigt. Men jag har redan fått utstå jobbiga saker. Saker som jag önskar jag kunde skydda min lilla systerdotter ifrån.
Elin är familjens stora glädjespridare. Många tunga dagar har hon lyst upp för mig. Helt omedveten om det själv. Idag var vi ut i hagen och fodrade renarna. Jag hade problem med att få start på skotern, då sa Elin med ett litet barns klokhet:
- Äh Muahra! (moster) Vi tar min skoter i stället! Den står ju i Muahra Marjas bil!
Elins "skoter" är hennes rattkälke, och hon tyckte att vi kunde dra fodret med den ;)