Kommer ni ihåg, kära läsare, jag håller på med den dära listan! Visserligen går det trögt, när jag max bloggar en gång i månaden men nu kör vi trean!


Dag 03 – Mina föräldrar
Mina föräldrar var båda strax över 20 år när de möttes på Svenska Samernas Riksförbunds årsmöte i början på glada åttitalet. De fattade direkt tycke för varandra den helgen och inte långt efteråt började de bygga hus och få barn. Ca 8 år senare fick de mig, som tredje barnet i syskonskaran. När jag var yngre tyckte jag alltid att mina föräldrar var mycket strängare än mina kompisars, men på senare dar har jag insett att det är just deras uppfostran som har gjort mig till en dräglig människa som fungerar bland de flesta sorters människor. Väluppfostrad kallas det visst? Deras två stora gemensamma intressen är nog träning och renskötsel, två intressen som man kan säga format deras livsstil ganska kraftigt och även smittat av sig på oss barn.


Min far kallar jag för aehtjie som är den sydsamiska benämningen för pappa. När jag var liten kändes det alltid konstigt att säga "pappa" när jag t.ex pratade med jämnåriga kompisar. Tungan kändes liksom konstig i munnen, och gör det fortfarande. I alla fall, min aehtjie är en man som är mycket mån om djur och barn. Renskötseln, som både är hans yrke och livsstil har alltid kommit främst för honom. Det är också något han har lärt oss barn, att alltid sätta renens bästa främst. Man kan säga att vår relation är speciell, (eller ja, alla relationer är ju speciella och unika.) Jag är det barn i syskonskaran som är mest lik honom, och förmodligen är jag den unge som har kunnat tämja på hans gränser mest också. Som min tjiedtje brukar säga: "Det är ingen utav barnen som aehtjie kan bli så arg på som dig Saila!" Men det är nog för att jag är mest lik honom till sättet :)


Min tjiedtje, mor, är den mest drivna och kraftfulle människa som jag känner! Hon är beundransvärd som är fyrbarnsmor samtidigt som hon är ordförande i samebyn, utarbetar vindkraftsavtal med massvis med olika vinkraftsbolag som vill etablera vinkraft på våra renbetesmarker, är lärare, sköter familjens två företag, renskötselföretaget och bokföring- och redovisningsföretaget samt läser på högskola på distans.  Sa jag att hon gör allt det här samtidigt? Hon har två telefoner som ringer konstant. Jag är såklart en av de som ringer, för det är tjiedtje som jag ringer när det kör ihop sig. Hon är den jag ringer när jag tycker att livet suger, när jag behöver någon som lyssnar och tröstar. Hon är mitt största stöd men också en väldigt fin vän :)

mina fina föräldrar

Dag 3: Mina föräldrar

Bra dagar 2 kommentarer
Kommer ni ihåg, kära läsare, jag håller på med den dära listan! Visserligen går det trögt, när jag max bloggar en gång i månaden men nu kör vi trean!


Dag 03 – Mina föräldrar
Mina föräldrar var båda strax över 20 år när de möttes på Svenska Samernas Riksförbunds årsmöte i början på glada åttitalet. De fattade direkt tycke för varandra den helgen och inte långt efteråt började de bygga hus och få barn. Ca 8 år senare fick de mig, som tredje barnet i syskonskaran. När jag var yngre tyckte jag alltid att mina föräldrar var mycket strängare än mina kompisars, men på senare dar har jag insett att det är just deras uppfostran som har gjort mig till en dräglig människa som fungerar bland de flesta sorters människor. Väluppfostrad kallas det visst? Deras två stora gemensamma intressen är nog träning och renskötsel, två intressen som man kan säga format deras livsstil ganska kraftigt och även smittat av sig på oss barn.


Min far kallar jag för aehtjie som är den sydsamiska benämningen för pappa. När jag var liten kändes det alltid konstigt att säga "pappa" när jag t.ex pratade med jämnåriga kompisar. Tungan kändes liksom konstig i munnen, och gör det fortfarande. I alla fall, min aehtjie är en man som är mycket mån om djur och barn. Renskötseln, som både är hans yrke och livsstil har alltid kommit främst för honom. Det är också något han har lärt oss barn, att alltid sätta renens bästa främst. Man kan säga att vår relation är speciell, (eller ja, alla relationer är ju speciella och unika.) Jag är det barn i syskonskaran som är mest lik honom, och förmodligen är jag den unge som har kunnat tämja på hans gränser mest också. Som min tjiedtje brukar säga: "Det är ingen utav barnen som aehtjie kan bli så arg på som dig Saila!" Men det är nog för att jag är mest lik honom till sättet :)


Min tjiedtje, mor, är den mest drivna och kraftfulle människa som jag känner! Hon är beundransvärd som är fyrbarnsmor samtidigt som hon är ordförande i samebyn, utarbetar vindkraftsavtal med massvis med olika vinkraftsbolag som vill etablera vinkraft på våra renbetesmarker, är lärare, sköter familjens två företag, renskötselföretaget och bokföring- och redovisningsföretaget samt läser på högskola på distans.  Sa jag att hon gör allt det här samtidigt? Hon har två telefoner som ringer konstant. Jag är såklart en av de som ringer, för det är tjiedtje som jag ringer när det kör ihop sig. Hon är den jag ringer när jag tycker att livet suger, när jag behöver någon som lyssnar och tröstar. Hon är mitt största stöd men också en väldigt fin vän :)

mina fina föräldrar
Dag nummer 2's utmaning visade sig bli riktigt svår. Min första kärlek. Sedan jag var 6 år har jag nog konstant varit ihop och gjort slut med massvis med killar. Gift mig, haft barn och hus med diverse partners. Sen utvecklade det sig till pussar och kramar i det fördolda på skolgården, ännu lite senare blev det kyssar och tårar, samtal långa nätter and so on...
Om man frågar mig, hade det automatiska svaret blivit Ma. Det vi har, det vill jag kalla kärlek. Med honom är jag trygg, och jag vet att han älskar mig som jag är. Men att skriva om den kärleken hade nog varit trist, eftersom det är ett pågående kapitel. Så jag började istället fundera på vad kärlek mer kan vara, filosofisk som jag är blev det aldrig någon ordning på mina teorier så till slut var jag tvungen att googla.



"Första kärleken kommer när som helst i livet. En del blir kära på dagis och en del först i vuxen ålder, men tonårstiden är ofta en tid då kärleken blomstrar ordentligt. Man får en chans att testa sina känslor på en eller flera personer. Ibland nöjer man sig med att bara titta och drömma och man kan leva en hel vecka på att "hon såg på mig". Ibland får man chans att bli ihop med den man är kär i. Det kan vara en fantastisk upplevelse. När man blir ihop med sin prins eller prinsessa övergår sagan till verklighet och en helt ny tid i livet börjar."
När jag läste det där visste jag direkt vem han var, första kärleken.
Det var sommaren 2006 och jag var fjorton år. Plockade fram min dagbok från den tiden och skrattar medan jag läser. Så liten och oerfaren på livet jag var! (Kommer förmodligen läsa min blogg om fem år och göra likadant, skratta åt den lilla, oerfarna artonåringen) I alla fall. Jag var barnvakt den sommaren i en sameby i västerbotten, och spanade in honom på kalvmärkningen där. Han var två år äldre, hela 16år! Storkillen! Hahaha. En kväll kom han och frågade mig om jag ville följa med honom upp på ett litet fjäll, jag var inte sen att haka på. Fast det blev ingen fjälltur, istället står det skrivet i min dagbok:


21 Juli (Lördag)
"Sen for vi och fiskade. Jag fick bottennapp, trassel och ingen fisk. Då jag fick trassel var J tvungen att hjälpa mig. Sen när jag fick bottennapp drog jag bara av linan. I båten på väg hem satt jag och kollade i hans ögon, grönblå. Vi hade ögonkontakt jättelänge. (...) Jag och J låg i hans säng och spelade på min mobil. Sen la han ifrån sig mobilen, och la sin arm under min nacke. Sen såg vi varan i ögonen, och så kysstes vi! Det var som en film! Vi kysstes jättelänge!"
Så började det alltså, med en fisketur. Jag stannade bara i samebyn i 2,5 veckor. När jag skrev först, den 21 juli hade jag redan kommit hem från äventyret, så det var inte så värst mycket han hann se av denne J, men han satte verkligen sina spår.


8 Augusti 2006
"Dessa två veckor har, på ett sätt, kärlekens sätt, varit ett HELVETE! Mitt lilla hjärta har pendlat mellan hopp och förtvivlan. Den fina pojken, J är en IDIOT! Oh, så många tårar jag gråtit i sommar. Alla nätter jag drömt om honom, och alla gånger jag tänkt tillbaka till det som var."


16 Oktober 2006
"Hur jag än försöker, så lyckas jag inte! Att glömma J är svårt. Det känns som det är lättare att bestiga mount Everest.... Om man tänker efter, J gjorde mig lycklig i tre veckor. Sen gjorde han mig olycklig i tre månader! :("
(På denna sida är det även inklistrat en bild på J. Hahahahah)


7 Januari 2007
"J.A, 16, *ort*, spökar än idag, den 7 januari 2007, 6månader efter deras första kärleksmöte i Saila P. 14, *ort*, hjärna. Antagligen är hon störd. Eller så är det the real love."
(Hahahaha, jag är störd!)


11 Mars 2007
"Dessutom så var det betydligt lättare att återse J än jag trodde! Visserligen, han såg precis ut som han gjorde i somras. Men konstigt nog kändes det bra. Det var som om någon släckt den strålkastare som lyste upp honom i somras. Visst, han är jättesnygg. Men det är inget som skiljer honom från alla andra snygga killar. Detta betyder att han inte är mitt livs kärlek. Bara snygg. Att det skulle ta åtta månader att inse detta faktum var väl meningen. Ödet ville det. Och nu känns det otroligt skönt att ha stökat undan den där sommarromansen för gott. Jag tror J är lite besviken över hur lite jag brydde mig om honom igår. But it's over now =)"


Så var den, min första kärlek! Av min dagbok att dömma, väldigt smärtsam. Tänk att jag låg i åtta månader och grät över en kille som jag hörde av max 5-6 ggr under den perioden. Hade jag aldrig orkat det idag! Fast i min dagbok så skrev jag också om några andra killar och visst strulade jag med några också under den tiden. Men J var ständigt återkommande. Det roliga är att meningen efter att jag förklarat slutet börjar jag skriva om nästa kille. Vad var det jag sa, jag har varit ständigt kär sen jag var 6 år!
Mycket Kärlek. Saila

Min första kärlek

Bra dagar 4 kommentarer
Dag nummer 2's utmaning visade sig bli riktigt svår. Min första kärlek. Sedan jag var 6 år har jag nog konstant varit ihop och gjort slut med massvis med killar. Gift mig, haft barn och hus med diverse partners. Sen utvecklade det sig till pussar och kramar i det fördolda på skolgården, ännu lite senare blev det kyssar och tårar, samtal långa nätter and so on...
Om man frågar mig, hade det automatiska svaret blivit Ma. Det vi har, det vill jag kalla kärlek. Med honom är jag trygg, och jag vet att han älskar mig som jag är. Men att skriva om den kärleken hade nog varit trist, eftersom det är ett pågående kapitel. Så jag började istället fundera på vad kärlek mer kan vara, filosofisk som jag är blev det aldrig någon ordning på mina teorier så till slut var jag tvungen att googla.



"Första kärleken kommer när som helst i livet. En del blir kära på dagis och en del först i vuxen ålder, men tonårstiden är ofta en tid då kärleken blomstrar ordentligt. Man får en chans att testa sina känslor på en eller flera personer. Ibland nöjer man sig med att bara titta och drömma och man kan leva en hel vecka på att "hon såg på mig". Ibland får man chans att bli ihop med den man är kär i. Det kan vara en fantastisk upplevelse. När man blir ihop med sin prins eller prinsessa övergår sagan till verklighet och en helt ny tid i livet börjar."
När jag läste det där visste jag direkt vem han var, första kärleken.
Det var sommaren 2006 och jag var fjorton år. Plockade fram min dagbok från den tiden och skrattar medan jag läser. Så liten och oerfaren på livet jag var! (Kommer förmodligen läsa min blogg om fem år och göra likadant, skratta åt den lilla, oerfarna artonåringen) I alla fall. Jag var barnvakt den sommaren i en sameby i västerbotten, och spanade in honom på kalvmärkningen där. Han var två år äldre, hela 16år! Storkillen! Hahaha. En kväll kom han och frågade mig om jag ville följa med honom upp på ett litet fjäll, jag var inte sen att haka på. Fast det blev ingen fjälltur, istället står det skrivet i min dagbok:


21 Juli (Lördag)
"Sen for vi och fiskade. Jag fick bottennapp, trassel och ingen fisk. Då jag fick trassel var J tvungen att hjälpa mig. Sen när jag fick bottennapp drog jag bara av linan. I båten på väg hem satt jag och kollade i hans ögon, grönblå. Vi hade ögonkontakt jättelänge. (...) Jag och J låg i hans säng och spelade på min mobil. Sen la han ifrån sig mobilen, och la sin arm under min nacke. Sen såg vi varan i ögonen, och så kysstes vi! Det var som en film! Vi kysstes jättelänge!"
Så började det alltså, med en fisketur. Jag stannade bara i samebyn i 2,5 veckor. När jag skrev först, den 21 juli hade jag redan kommit hem från äventyret, så det var inte så värst mycket han hann se av denne J, men han satte verkligen sina spår.


8 Augusti 2006
"Dessa två veckor har, på ett sätt, kärlekens sätt, varit ett HELVETE! Mitt lilla hjärta har pendlat mellan hopp och förtvivlan. Den fina pojken, J är en IDIOT! Oh, så många tårar jag gråtit i sommar. Alla nätter jag drömt om honom, och alla gånger jag tänkt tillbaka till det som var."


16 Oktober 2006
"Hur jag än försöker, så lyckas jag inte! Att glömma J är svårt. Det känns som det är lättare att bestiga mount Everest.... Om man tänker efter, J gjorde mig lycklig i tre veckor. Sen gjorde han mig olycklig i tre månader! :("
(På denna sida är det även inklistrat en bild på J. Hahahahah)


7 Januari 2007
"J.A, 16, *ort*, spökar än idag, den 7 januari 2007, 6månader efter deras första kärleksmöte i Saila P. 14, *ort*, hjärna. Antagligen är hon störd. Eller så är det the real love."
(Hahahaha, jag är störd!)


11 Mars 2007
"Dessutom så var det betydligt lättare att återse J än jag trodde! Visserligen, han såg precis ut som han gjorde i somras. Men konstigt nog kändes det bra. Det var som om någon släckt den strålkastare som lyste upp honom i somras. Visst, han är jättesnygg. Men det är inget som skiljer honom från alla andra snygga killar. Detta betyder att han inte är mitt livs kärlek. Bara snygg. Att det skulle ta åtta månader att inse detta faktum var väl meningen. Ödet ville det. Och nu känns det otroligt skönt att ha stökat undan den där sommarromansen för gott. Jag tror J är lite besviken över hur lite jag brydde mig om honom igår. But it's over now =)"


Så var den, min första kärlek! Av min dagbok att dömma, väldigt smärtsam. Tänk att jag låg i åtta månader och grät över en kille som jag hörde av max 5-6 ggr under den perioden. Hade jag aldrig orkat det idag! Fast i min dagbok så skrev jag också om några andra killar och visst strulade jag med några också under den tiden. Men J var ständigt återkommande. Det roliga är att meningen efter att jag förklarat slutet börjar jag skriva om nästa kille. Vad var det jag sa, jag har varit ständigt kär sen jag var 6 år!
Mycket Kärlek. Saila

Nu kära läsare, nu ska ni få läsa om annat än hur jag mår! Istället tänkte jag berätta att alla julklappar är fixade och jag har bakat mjuk pepparkaka idag. Det gick väl inte riktigt som jag tänkt mig, halva smeten rann ut ur ugnen och bildade en fin liten hög med halvfärdig pepparkaka på golvet nedanför spisen. Kändes väl inte så himla bra just då, men när jag tog ut det som stannat kvar i ugnen visade det sig vara en god kaka trots allt.

 

Nog om det och över till nåt helt annat. Tänkte att jag skulle börja med den där listan som de flesta bloggar jag läser har börjat med. Ni vet, när man ska skriva om en viss sak varje dag. Bloggutmaningen, hette det så?

Iaf så utmanar jag Anna-Maria, Katarina, Jennie, Anne-Maret, Maria och hade Helena haft en blogg så skulle du också blivit utmanad att beta av listan.

 

Here we go!

1. OM MIG:

Antar att ni vet det mesta om mig, vad jag heter, min ålder och var jag bor. Min familj är stor och jag är uppvuxen med renskötseln som central roll i min uppfostran. Det som kanske är nytt är att:

 

  • Jag hatar att duscha men när jag väl gör det vill jag göra det i hett vatten och länge.
  • Jag har opererat mina ögon för grå starr och måste numer använda läsglasögon.
  • Jag spanade in min kille för första gången på en begravning. (Men jag flirtade absolut inte!!)
  • Jag har lyssnat på Kent sen jag var 11 år.
  • Jag har varit på semester utomlands 6 gånger.
  • Jag vill jobba som frilans journalist på sidan av renskötseln när jag blir stor, eller inom samisk politik.
  • Jag har skostorlek 38 men försöker trycka i mina fötter i 37:or ibland eftersom jag har lite komplex över mina stora fötter.
Det får vara nog för idag.

 

Dag 01 – Om mig

Dag 02 – Min första kärlek

Dag 03 – Mina föräldrar

Dag 04 – Det här åt jag i dag

Dag 05 – Vad är kärlek?

Dag 06 – Min dag

Dag 07 – Min bästa vän

Dag 08 – Ett ögonblick

Dag 09 – Min tro

Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag

Dag 11 – Mina syskon

Dag 12 – I min handväska

Dag 13 – Den här veckan

Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?

Dag 15 – Mina drömmar

Dag 16 – Min första kyss

Dag 17 – Mitt favoritminne

Dag 18 – Min favoritfödelsedag

Dag 19 – Detta ångrar jag

Dag 20 – Den här månaden

Dag 21 – Ett annat ögonblick

Dag 22 – Det här upprör mig

Dag 23 – Det här får mig att må bättre

Dag 24 – Det här får mig att gråta

Dag 25 – En första

Dag 26 – Mina rädslor

Dag 27 – Min favoritplats

Dag 28 – Det här saknar jag

Dag 29 – Mina ambitioner

Dag 30 – Ett sista ögonblick

Sju dagar kvar till julafton. Faktiskt

Bra dagar 4 kommentarer

Nu kära läsare, nu ska ni få läsa om annat än hur jag mår! Istället tänkte jag berätta att alla julklappar är fixade och jag har bakat mjuk pepparkaka idag. Det gick väl inte riktigt som jag tänkt mig, halva smeten rann ut ur ugnen och bildade en fin liten hög med halvfärdig pepparkaka på golvet nedanför spisen. Kändes väl inte så himla bra just då, men när jag tog ut det som stannat kvar i ugnen visade det sig vara en god kaka trots allt.

 

Nog om det och över till nåt helt annat. Tänkte att jag skulle börja med den där listan som de flesta bloggar jag läser har börjat med. Ni vet, när man ska skriva om en viss sak varje dag. Bloggutmaningen, hette det så?

Iaf så utmanar jag Anna-Maria, Katarina, Jennie, Anne-Maret, Maria och hade Helena haft en blogg så skulle du också blivit utmanad att beta av listan.

 

Here we go!

1. OM MIG:

Antar att ni vet det mesta om mig, vad jag heter, min ålder och var jag bor. Min familj är stor och jag är uppvuxen med renskötseln som central roll i min uppfostran. Det som kanske är nytt är att:

 

  • Jag hatar att duscha men när jag väl gör det vill jag göra det i hett vatten och länge.
  • Jag har opererat mina ögon för grå starr och måste numer använda läsglasögon.
  • Jag spanade in min kille för första gången på en begravning. (Men jag flirtade absolut inte!!)
  • Jag har lyssnat på Kent sen jag var 11 år.
  • Jag har varit på semester utomlands 6 gånger.
  • Jag vill jobba som frilans journalist på sidan av renskötseln när jag blir stor, eller inom samisk politik.
  • Jag har skostorlek 38 men försöker trycka i mina fötter i 37:or ibland eftersom jag har lite komplex över mina stora fötter.
Det får vara nog för idag.

 

Dag 01 – Om mig

Dag 02 – Min första kärlek

Dag 03 – Mina föräldrar

Dag 04 – Det här åt jag i dag

Dag 05 – Vad är kärlek?

Dag 06 – Min dag

Dag 07 – Min bästa vän

Dag 08 – Ett ögonblick

Dag 09 – Min tro

Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag

Dag 11 – Mina syskon

Dag 12 – I min handväska

Dag 13 – Den här veckan

Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?

Dag 15 – Mina drömmar

Dag 16 – Min första kyss

Dag 17 – Mitt favoritminne

Dag 18 – Min favoritfödelsedag

Dag 19 – Detta ångrar jag

Dag 20 – Den här månaden

Dag 21 – Ett annat ögonblick

Dag 22 – Det här upprör mig

Dag 23 – Det här får mig att må bättre

Dag 24 – Det här får mig att gråta

Dag 25 – En första

Dag 26 – Mina rädslor

Dag 27 – Min favoritplats

Dag 28 – Det här saknar jag

Dag 29 – Mina ambitioner

Dag 30 – Ett sista ögonblick